4 maj
Nu är jag hemma igen efter en underbar helg i England :) Planet lyfte 7.30 från Arlanda och landade två timmar och tjugo minuter senare i Manchester. Därifrån åkte vi bil till staden Hull där Douglas faster och Chris bor. Det var ovant att åka på vänster sida av vägen men Larsa klarade det ganska bra tycker jag ;) Hos Chris och Cecilia fikade med lite vänner och släkt och sen åkte vi till ett köpcentrum där jag letade upp den omtalade affären Primark. Efter en timmas shoppning åkte vi vidare till det fina slottet/hotellet där vi skulle bo i tre nätter. Jag och Douglas fick ett eget fint rum. På kvällen var vi bjudna hem till Annika & Darron, kompisar till brudparet. Där fick vi en god buffé middag och vi träffade många vänner och släktingar till brudparet. Vid halv elva kom taxin och hämtade oss och då var vi bra trötta efter att ha varit vakna sedan fem på morgonen.
På lördagen gick vi upp tidigt och åt den goda hotellfrukosten och sen åkte vi tillbaks till köpcentrumet för mer shopping. Denna gång fick jag två timmar inne på Primark (jag skulle kunna gå där inne en del dag) och ut kom jag med en stor påse full med kläder och smycken :) Klockan två var det dags för oss att följa med Chris på Rugby match, det var roligt! Sen på kvällen var det middag för oss Svenskar med Cecilia på slottet och sen gick vi oss la oss ganska tidigt.
På söndagen var det dags för bröllopet. Chris och Cecilia skulle äntligen gifta sig och de gjorde dem i en liten gammal stenkyrka, men vad vacker den var! 150 gäster var bjudna till bröllopet och middagen efter på slottet. Jag hade en väldigt rolig dag och kväll. Nära och kära höll så fina tal till brudparet, brudparet var så fina, maten var god, sällskapet var bäst och senare på kvällen hade vi jätteroligt på dansgolvet! :)
Igår var det dags att åka hem. Men planet lyfte inte fören 18.30. Så vi hade fem timmar på flygplatsen att spendera. Det blev lite långtråkigt men jag hade som sagt gott om tid att köpa upp mina sista pund. Flygresan gick bra, likaså bilresan hem och när jag stod innanför dörren var klockan 23.30. Så det var raka vägen ner i sängen!
Och somnade det gjorde jag fort med ett stort leende på läpparna. Jag är så glad över att jag fick följa med Douglas och hans familj på den här resan, jag har skrattat så mycket och det känns som att jag kommit hela familjen ännu lite närmare :) Det är mycket värt.
